Vilken innehållsrik dag det har varit hittills och än är det flera timmar kvar. Bokmässor och skrivarevent av olika slag handlar givetvis om marknadsföring av de egna böckerna, men minst lika mycket om att träffa likasinnade och utbyta erfarenheter eller bara snacka en stund för att det är roligt och givande.

Under en skrivarkurs i maj förra året lärde jag känna Helene Kolseth, som både var utställare och organisatör av Bokmässan Dalarna och dessutom mycket generöst erbjöd husrum under denna vistelse i Falun. Sara som var med på samma kurs dök också upp en stund.

På mässan mötte jag också Anna från ScandBook som tryckt mina böcker. Anna är alltid lika trevlig och tillmötesgående och hade med mina böcker i högen över visningsexemplar av deras tryckerikonster.

Härliga Birgitta Backlund(Andersson) föreläste om sitt vidunderliga liv och sin författarresa. Vi har stött ihop många gånger, från början på Författarveckan på Fårö.

Jag mötte egenutgivarnas nya ordförande Yvette Lissman och författare och lektörer Sissel Myrup och Elisabeth Magnusson Rune. Kanske det blir ett framtida samarbete. Oavsett vilket är det dags att bli medlem i egenutgivarnas förening.

Självklart hade jag sett till att matcha min senaste bok på så många sätt som fantasin tillät!

Strax bär det ner till centrum igen och fler författarmöten och förhoppningsvis lite mat …

Tillbaka från ett förhållandevis varmt Las Palmas till ett regnigt och svalt Göteborg återgår jag till mina skrivrutiner. Jag är nöjd med vad jag åstadkommit på min lilla skrivartripp, men skulle gärna vilja ha en längre paus för att vila hjärnan. Men med en deadline att passa, gäller det att hålla mina veckomål. Om jag tappar farten blir det till slut omöjligt att hinna ikapp.

Jag får dock små meddelanden från mig själv om att hjärnan stundtals fungerar sisådär. I dag bokade jag resa till Norrköping och The Book Lounge, ett nystartat event som låter spännande. Kvällen före ska jag sova i Katrineholm hos författarvännen Carina Drätting och där även sammanstråla med vår gemensamma författarvän Monica Österdahl. Efter mässan ska jag åka hem från Norrköping. Jag hittar bra biljetter och köper dem via SJ-appen. Skriver ut kvitto till bokföringen och, för säkerhets skull om mobilen skulle dö, även pappersbiljetter. Då först ser jag att jag råkat boka hemresan från Katrineholm och inte från Norrköping … Lördagar går det inte att nå SJ via telefon. Bara att ta klä sig ordentligt och traska till biljettkontoret på Centralen där en mycket vänlig själ hjälper mig att bli av med den felbokade biljetten.

Men förvirringen hade det goda med sig att jag fick en rejäl promenad och fick köpt en ny skärmaskin. Den gamla är utsliten efter dryga tjugo års tjänst. På fredag bär det i väg till Dalarnas Bokmässa och innan dess behöver jag skära till nya informationslappar om mina böcker. Så nu ska jag bara skriva dagens dos av bok nummer tre, sedan blir det lördagsmys!

En liten paus från skrivandet, i solskenet på Las Canteras några meter från lägenheten som jag bor i. Min man Stefan tillbringar mycket av sin tid här i värmen som gör honom gott. Jag kommer några gånger om året. Den här veckan för att vara ledig från mitt andra arbete och fokusera på skrivandet. Dagarna har jag ägnat åt två långa skrivarpass med litet sol och lunch emellan. För att sedan hinna umgås med alla våra skandinaviska vänner på kvällar och helger.

Denna helg har det varit en stor flesta, där man klär sig i sorgekläder och begraver en gigantisk konstgjord sardin och sedan drar ett otroligt fyrverkeri i gång. Vår balkong är första parkett och därmed omåttligt populär kvällar som denna!

Under Smålits bokmässa träffade jag på Erica Eklund som är lektör och driver Manuskonsult.se där hon erbjuder lektörsläsning, förstakapitelanalys, coachning och manusutveckling. Denna dag fanns chansen att pröva på Ericas tjänster och det nappade jag glatt på. I arbetet med min förra bok fick jag också en analys just av de första kapitlen, denna gång av Helena Hansen  på Texta. Analysen  gav mig en hint om huruvida jag var på rätt väg eller inte.

Och nu hade jag turen att i just rätt ögonblick stöta på Erica. Även hon diplomerad av Ann Ljungberg och medlem i Litterära konsulter. Särskilt kul eftersom den skrivarkurs som jag gick för Ann 2013 startade hela processen av att bli författare ”på riktigt”, och gav mig författande vänner för livet. Alla vi som möttes där i Las Palmas, Las Palmas Girls som vi kallar oss, är numera utgivna på förlag.

Idag kom Ericas utlåtande. Trots att jag vid det här laget borde vara van att mitt författande blir bedömt, pirrade det rejält i magen närjag öppnade det bifogade Worddokumentet och snabbt ögnade igenom det. För att sedan läsa igen. Och om igen.

Hennes inledning grep tag om hjärtat: ”Min första tanke när jag börjar läsa är att det är fantastiskt vilken förmåga du har att få in så mycket i så lite text. Redan de första raderna rymmer så mycket: Eftermiddagens solstrålar smyger sig in genom det välputsade fönstret och träffar brokadsoffans vassa guldtrådar. De trådar som brukade raspa mot mina bara ben som barn och rivas lika hårt som mors röst när den träffade mig långt nere i magen. De första meningarna väcker direkt min nyfikenhet och trots att jag bara läst två meningar så få jag till mig flera tankar kring jaget. Det är så snyggt hur du gestaltar känslan i rummet och känslorna inom jaget på så kort tid. Solstrålarna, det välputsade fönstret, de vassa guldtrådarna. Raspa och riva mot bara barnsben, mors röst. Jag är så imponerad av din inledning och din förmåga att gestalta och använda språket. Inledningen griper tag i mig som läsare, väcker min nyfikenhet och jag vill läsa vidare.”

Fler lovord följde rad efter rad, samt några frågor som hjälper mig att  förbättra min text.

Resten av dagen har jag gått omkring i ett lyckorus. Tänk så viktigt det är att få bekräftelse. Särskilt värdefull blir den förstås när det kommer från någon som yrkesmässigt arbetar just med skrivande.

Ännu en av mina alla begåvade författarvänner har haft ett framträdande. Catharina och jag träffades på Folkuniversitetets författarskola 2014. Därefter har vi setts på olika evenemang, som flera bokmässor och såklart på varandras releaser. Catharinas senaste bok ”Livsform t ex snigel” är utgiven på samma förlag som mina böcker, Förlagshuset Siljans Måsar. Vissa personer finns det många beröringspunkter med, får se vad nästa blir. I dag lyssnade jag på bakgrundshistorien till boken, som handlar om sorgen efter en förlorad syster och har många filosofiska tankar.

Finns det något som gläder ett författarhjärta mer än att läsare hör av sig? De senaste dagarna har jag fått flera uppmuntrande tillrop!  Här kommer ett: ”Hej Sylvia! Vill berätta att jag läst Det du måste, som var en verklig läsupplevelse. Kunde inte sluta läsa o nu står jag i kö på biblioteket för den andra (eller första) boken om Mia, Om du vågar, tror jag den heter! / Kram från I”

Och här kommer nästa: ”Håller på att läsa en mycket bra bok. Sylvia jag skriver betyg så fort jag är klar,brukar också skriva på boktipset Adlibris vad jag tycker om boken.”

Genast känns det lättare att slå sig ner framför datorn och fortsätta formulerandet av alla meningar som behövs innan del tre om Mia är klar …

Relationer och kommunikation stod på agendan när jag blev inbjuden att komma till Gappios frukostmöte på alla hjärtans dag. En härlig frukost bjöds på, liksom intresserade deltagare. En kort stunds bokprat ledde dessutom till bokförsäljning, en extra bonus.

Energin i kroppen efter en föreläsning med härliga deltagare räcker säkert hela dagen. Ett fint sätt att fira alla hjärtans dag på när maken ändå är på många mils avstånd.

(Tack till Gappio för fina foton.)

Varje dag gläds jag över vilket oerhört stimulerande och varierande liv/jobb jag har. Att i mina handledningstillfällen och samtal få träffa människor som behöver en stunds guidning är givande på många sätt.

I min roll som sexolog träffar jag på andra sorters frågor men minst lika viktiga för en god hälsa. Denna dag har jag tillbringat framför kameran och underbara fotografen Leo Raa för Belladots räkning, och har spelat in informationsvideos för några av deras produkter. ”Greta” som jag håller i handen passar särskilt för kvinnor som lidit av smärtproblematik och som börjar hitta tillbaka till sitt sexliv. Filmerna kommer att läggas ut på Youtube så småningom.

I dag blev det äntligen officiellt att antologin där jag medverkar med ett kapitel är nominerad tillsammans med nio andra böcker till Årets Projektledarbok. Det känns otroligt roligt av flera skäl. Främst tänker jag på förläggaren på Ariton förlag, Petra Ariton, som lagt ner ett stort arbete på att plocka ut de bidrag som nu finns med i ”Mer än bara ord – På tal om framgångsrik kommunikation, och som kom med idén till boken. Sedan tänker jag att det vore väldigt roligt om boken vinner eftersom kommunikation är ett så superviktigt ämne. Att jag genom min text som handlar om Nonviolent Communication, ”Att undvika missförstånd och skapa samförstånd”, förhoppningsvis kan bidra till att sprida modellen och förhållningssättet är toppen. Till sist tänker jag helt egoistiskt att det är alltid bra att synas!

Ett alldeles nytt liv har sett dagens ljus, ett av världens stora mirakler att ett barn kan bli till. I dag firar vi att lille Benjamin, mitt bonusbarnbarn föddes i går. Hans present är redan inköpt, inte en nalle som nog de flesta som känner mig förväntar sig men väl en gosedjurskanin. Den kommer i alla fall i en presentpåse med nallar:)