Viken tur jag har som bor nära mitt älskade bibliotek som jag så ofta besökte som barn och ungdom. Inte bara är det toppen att låna böcker, dessutom får jag möjlighet att lyssna till både internationella författare som hanne Vibeke Holst och  Augustprisvinnare som Andrev Walden.

”Kvinna utan mask”, Hannes senaste bok ska vi läsa till nästa bokklubb och när det blir min tur att önska bok ska jag absolut välja ”Jävla karlar” av Andrev. Även om ämnet i sig är dystert så överraskades jag av all humor som Walden utstrålade och hoppas hitta samma finurlighet i boken.

Och den har ju faktiskt fått Augustpriset!

Tänk så mycket jag inte visste för drygt tio år sedan. Då gick jag en skrivkurs i Las Palmas, eftersom jag ändå var där och hälsade på min man. Han bor i värmen för hälsans skull under kallare tiden av året.

Hur som helst, på kursen träffade jag några kvinnor som var på väg att skriva klart en bok. Varför skulle inte jag också kunna det? Sagt och gjort, bara att sätta igång … Trodde jag …

Men sedan dess har det i alla fall blivit ett antal noveller som fått vara med i antologier och fyra utgivna böcker med nummer fem i startgroparna. Dessutom många skrivkurser, exempelvis Kreativt Skrivande del 1 och 2 på Luleå universitet där första utkastet till Sensommarserenader tog form.

Tack vare skrivkursen har jag varit i fem dagar i underbart vackra Altea på spanska fastlandet och träffat Camilla Davidsson, en av kursdeltagarna från 2013. I några dagar umgicks vi även med Catrine Tollström, författarvän och lektör som läste och kommenterade Sensommarserenader.

Ibland kommer det meddelanden från läsare, som gör att det känns extra roligt och givande att skriva böcker:

”Jag hade tidigare i höst turen att vinna din bok Sensommar serenader, i en tävling i Hemmets Journal.Har läst boken för en tid sen. Jag tyckte den var mycket bra.  Den var lättläst och väldigt lätt att leva sig in i de olika personligheterna. Det kändes som man var med på ”kursen”. Svårt lägga ifrån sig boken, ville hela tiden veta hur det utvecklar sig sen. Tänker ibland tillbaka på boken, det var verkligen en feelgoodroman. Har sagt till flera vänner att dom ska läsa denna bok. Stort tack för att du skrivit denna bok. Tack också för det vackra och personliga kort som följde med boken. Blev så glad för det.

Allt gott till dej. Hälsningar Lena.”

Visst var det fint?

Jag är så glad över att även den fristående uppföljaren till Sensommarserenader har fått ett avtal om traditionell utgivning hos Lava förlag.

När jag hade skrivit klart manus till Sensommarserenader och började skicka till olika förlag så bestämde jag mig för en sak. Jag tänkte inte ha några kostnader för att få boken utgiven. Mina tidigare böcker är utgivna på världens bästa hybridförlag, Förlagshuset Siljans Måsar, men det kostar. Även om jag har fått tillbaka mina investerade medel så ville jag inte ligga ute med så mycket pengar igen, så jag bestämde mig.

Jag skickade  även in till Lavas stora manustävling 2022, och fick svar efter två veckor med erbjudande om utgivning där förlaget tog hand om allt. Ett erbjudande som jag såklart inte ville gå miste om, så jag tackade och tog emot.

Och nu har det hänt igen!