Jag älskar bokmässan och har alltid gjort. Redan 1989 organiserade jag Lärarförbundets monter, höggravid med två veckor kvar till beräknad förlossning. Kom dessutom med på Lärartidningens omslag den gången.
Nu 28 år senare når Bokmässan nya höjder för jag ska signera min egen bok hos mitt förlag Siljans Måsar och Vattumannens bokhandel F01:12. Jag finns då och då i montern men helt säkert under mina signeringstider: to 10-10.45, fre 11.30-12.15, lö 16-16.45 och sö 13.45-14.30.
Om jag sedan hamnar på någon tidnings omslag denna gång återstår att se:)
Jag vaknade i morse med ganska mycket pirr i magen inför dagens signering. Har fått höra av mer vana och framförallt kända författare att Nordstans Akademibokhandel är svår att signera i eftersom folk bara springer förbi. Tack och lov blev inte det min upplevelse. Snarare tvärtom. Väldigt många tog sig tid att stanna och prata en stund, ställa intresserade frågor om boken och till och med blev ett antal böcker sålda. Men det som gav mig mest var mötet med den enskilda människan som alla bär på sin historia. En 
kille hade skrivit sin första bok på temat ”den förlorade sonen” och ville prata författartaktik. En kvinna berättade om sin fantasitiska resa i Luxor och vi bytte erfarenheter från våra Egyptenresor. Och sådär höll det på. Uppskattningsvis stod jag ensam i en kvart av de dryga tre timmar som jag fanns på plats. Det var min värsta 
farhåga innan, att bli stående helt ensam. Att det är svårt att sälja en dyrare bok när pocket finns som alternativ är en självklarhet. Så nästa önskemål som jag skickar ut i Universum är att Allt det du måste ska få ett pocketkontrakt. Ljudboksavtal liksom ett för E-bok har jag redan fått via Word Audio Publishing som kontaktade mig, vilket är helt otroligt häftigt!
Nordstan Gbg 23/9 kl 13-16,
Frölunda Gbg 7/10 kl 13-16
För några månader sedan när min bok nyss kommit ut blev jag kontaktad av Johanna som så väldigt gärna ville läsa. Det var inte den genre hon brukar vara intresserad av men något lockade i beskrivningen om Mia. I dag när jag som vanligt läste några bokbloggar hittade jag Johannas recension från i fredags på hennes blogg Enklaknep. Rubriken är ”Att läsa många böcker är det bästa jag gjort.” Och det håller jag verkligen med om. Som tioåring bar jag hem berg av böcker som jag lämnde tillbaka veckan därpå. Utan allt läsande vore jag inte den person jag är i dag. Läs Johannas blogginlägg 
I kväll firar jag den nionde positiva recensionen från bokbloggare. Denna gång från Mias bokhörna. Läs blogginlägget 
I april när jag deltog i Qoola Qvinnors vårmässa hade jag inte ännu hittat förlag till Allt det du måste. Fick ändå frågan från Annika på Westerénscoachning att komma och prata om NVC (giraffspråk) och om min bok. Vi bestämde ett datum i september och nu var det dags. En fantastisk kväll med både skratt, allvar och meningsfulla samtal. Önskar mig många fler sådana sammanhang att vistas i!
Denna artikel från bra vardag beskriver precis det som min huvudperson Mia upplever.
Jag tror aldrig att jag kommer att vänja mig vid den grymma känsla det är att få positiv feedback på mitt skrivande eller i min andra yrkesutövning. Att få bekräftat att det jag vill bidra med påverkar en annan människa och kanske även ger en och annan tankeställare är en magisk gåva. När jag nu sitter och kämpar med del två i trilogin om Mia behöver jag ofta påminna mig själv varför jag faktiskt håller på. Vad är egentligen min drivkraft? Att det skulle vara kändisskap har aldrig varit tanken, i allt som publiceras. Runt 15 000 böcker varje år … Nej, drivkraften är densamma som när jag arbetade som lärare och senare även facklig förtroendeman, när jag har handledning och samtal eller föreläser. Att få bidra till en medmänniskas utveckling med något litet guldkorn på vägen.
Att som urgöteborgare få finnas med på Göteborgs -Postens kultursida, inte bara en gång utan två gånger, känns otroligt roligt. Recensenten Bella Stenberg fångar innehållet och reflekterar över om jag skrivit boken utifrån mina erfarenheter i mina olika yrkeskompetenser. Så klart att jag gräver där jag står! Hon spekulerar också i om jag skrivit den för att få fart på mitt företag. Där skjuter hon bredvid målet och har lyckats reta upp ett antal av mina trogna anhängare. Har inte blivit någon tillströmning av grupper eller klienter … Däremot är det många som träffat mig som samtalspartner som föreslagit att jag borde skriva en bok. Under ett antal år trodde jag att det skulle bli en fackbok runt relationer och mellanmänsklig kommunikation. Och sen vips en dag fick jag idén till en skönlitterär bok under en skrivarkurs.
Det känns fantastiskt att finnas med på