Om jag vetat går hur trött i huvudet jag skulle känna mig ikväll, hade jag inte utlovat att skriva om acceptans. Men sagt är sagt, heter det i vår familj. Först något helt annat; för en stund fick jag åter bekräftat att det du önskar kommer, på oväntade sätt. Jag tycker det är svårt att hitta bilder, när jag bloggar varje dag. Inlägg utan bild känns alldeles för trist. Och simsalabim hittade jag ett inlägg i #blogg100 med länkar till FYRA sidor med fina gratisbilder att ladda ner. Lägger länken här för den nyfikne:
http://spontantupptrampadestigar.se/4-bildsajter-med-fina-fria-och-anvandbara-bilder/
Så var det acceptans. I Anna Kåvers bok ges en enkel och tydlig åttapunkterslista på hur du övar dig i acceptans. Det finns den långa varianten och även en sammanfattad kortvariant i slutet. Det är ingen tillfällighet att denna bok blivit ”kultbok” på KBT-området, den är en av de bättre jag läst om självhjälp, och jag har läst väldigt många. Jag gör en ännu stramare redovisning av punkterna, och rekommenderar boken å det varmaste. Att acceptera verkligheten är inte samma som att tycka om den, utan mer som ett villkorslöst konstaterande.
- Ta ett eller flera djupa andetag med händerna öppna i vilsamt läge, handflatan uppåt
- Notera och beskriv din omgivning just nu utan att värdera, döma eller tolka
- Notera och beskriv kroppen och ditt inre, låt tankar och känslor passera utan att dras in
- Besluta dig för/välj att acceptera med hjärta, hjärna och kropp. Säg högt ”Det är OK”
- Acceptera om och om igen, så ofta det behövs trycker du på din inre acceptansknapp
- Acceptera i handling – gör det som behövs utifrån dina värderingar och prioriteringar
- Undvik inte eller stäng av, utan utsätt dig medvetet för det jobbiga i lagom portioner
- Acceptera dig utan att döma dig ifall du är oförmögen att acceptera, respektera dig själv
En kortvariant som sagt, som kanske är svår att greppa utan att läsa boken. Det är ju svårt för mig att veta, för jag har ju som sagt läst den med stor behållning och lär läsa om den flera gånger för att påminna mig själv.