Så här skriver Annas fotnoter:
Jag tycker:
Detta är en väldigt lovande debut med hög igenkänningsfaktor och som väckte många känslor. När man själv delvis befinner sig på samma plats i livet slår den an många strängar.
Huvudpersonen Mia är en sådan som alltid ställer upp och gör det som man tror förväntas av en och så kallade ”duktiga flickor” finns det gott om i vår ålder! Det finns också gott om män som liknar Mias man Torbjörn, men honom blev jag stundtals så irriterad på att jag höll på att smälla av!
Jag tyckte först att det var lite jobbigt att boken är skriven i jag-form men när jag vant mig så gjorde det boken än mer nära och realistisk.
Mitt betyg blir ☕ ☕ ☕ ☕ av 5 möjliga!
Tre anledningar till att jag gillar boken:
1. Att man känner igen sig.
2. Att den har korta kapitel och är lättläst (smidigt när man ofta blir avbruten).
3. Att den behandlar vardagliga problem.
Läs hela blogginlägget HÄR.

Bokcirklar verkar vara en populär företeelse. I kväll hade min egen bokklubb möte hemma hos mig och jag fick fantastiska blommor. Boken alla läst var min egna om Mia! Så spännande att få höra mina karaktärer diskuteras som om de vore verkliga. Det som jag tog till mig förutom att boken blev godkänd var att den borde läsas på arbetsplatser med liknande problematik. Ska fundera vidare på hur det ska gå till.
bokcirkel och tyckte om den allihop. Den är lättläst och man kommer snabbt in i den. Mia är en person att tycka om och i början känns hon svår att få grepp om men när man i handlingen får vetskap om att hon är utsatt för mobbing på sin arbetsplats och relationen till maken som visar sig vara ytterst självupptagen så klarnar bilden kring hela hennes situation … vi ser framemot fortsättningen. Kram Lisbeth och bokcirkelgänget” (som syns på fotot)
Ingen har väl missat den stora uppståndelse som omgärdade årets Bokmässa. Anhängare för och emot att bojlotta mässan har debatterat i medier. Utanför mässan drabbade nazister och motdemonstranter samman. Lyckligtvis och tack vare polisen klarade de allra flesta sig utan skador och några blev lindrigt skadade. Inne på mässan märktes minskat besöksantal av,. men annars var det mesta sig likt. Fast förstås en alldeles speciell upplevelse att finnas i det egna förlagets monter med en egen roman.
Jag älskar bokmässan och har alltid gjort. Redan 1989 organiserade jag Lärarförbundets monter, höggravid med två veckor kvar till beräknad förlossning. Kom dessutom med på Lärartidningens omslag den gången.
Jag vaknade i morse med ganska mycket pirr i magen inför dagens signering. Har fått höra av mer vana och framförallt kända författare att Nordstans Akademibokhandel är svår att signera i eftersom folk bara springer förbi. Tack och lov blev inte det min upplevelse. Snarare tvärtom. Väldigt många tog sig tid att stanna och prata en stund, ställa intresserade frågor om boken och till och med blev ett antal böcker sålda. Men det som gav mig mest var mötet med den enskilda människan som alla bär på sin historia. En
kille hade skrivit sin första bok på temat ”den förlorade sonen” och ville prata författartaktik. En kvinna berättade om sin fantasitiska resa i Luxor och vi bytte erfarenheter från våra Egyptenresor. Och sådär höll det på. Uppskattningsvis stod jag ensam i en kvart av de dryga tre timmar som jag fanns på plats. Det var min värsta
farhåga innan, att bli stående helt ensam. Att det är svårt att sälja en dyrare bok när pocket finns som alternativ är en självklarhet. Så nästa önskemål som jag skickar ut i Universum är att Allt det du måste ska få ett pocketkontrakt. Ljudboksavtal liksom ett för E-bok har jag redan fått via Word Audio Publishing som kontaktade mig, vilket är helt otroligt häftigt!
Nordstan Gbg 23/9 kl 13-16,
Frölunda Gbg 7/10 kl 13-16
För några månader sedan när min bok nyss kommit ut blev jag kontaktad av Johanna som så väldigt gärna ville läsa. Det var inte den genre hon brukar vara intresserad av men något lockade i beskrivningen om Mia. I dag när jag som vanligt läste några bokbloggar hittade jag Johannas recension från i fredags på hennes blogg Enklaknep. Rubriken är ”Att läsa många böcker är det bästa jag gjort.” Och det håller jag verkligen med om. Som tioåring bar jag hem berg av böcker som jag lämnde tillbaka veckan därpå. Utan allt läsande vore jag inte den person jag är i dag. Läs Johannas blogginlägg
I kväll firar jag den nionde positiva recensionen från bokbloggare. Denna gång från Mias bokhörna. Läs blogginlägget
I april när jag deltog i Qoola Qvinnors vårmässa hade jag inte ännu hittat förlag till Allt det du måste. Fick ändå frågan från Annika på Westerénscoachning att komma och prata om NVC (giraffspråk) och om min bok. Vi bestämde ett datum i september och nu var det dags. En fantastisk kväll med både skratt, allvar och meningsfulla samtal. Önskar mig många fler sådana sammanhang att vistas i!
Denna artikel från bra vardag beskriver precis det som min huvudperson Mia upplever.