Trösterikt med återkommande vårlig ögonfröjd

Av | mars 23, 2016

vårblommaMitt i all världslig turbulens, är det oerhört trösterikt att vissa saker inte förändras. Vårens blommor tar sig upp ur jorden oavsett vad som händer i världen runtomkring. Insekterna fullgör sitt uppdrag i naturens kretslopp utan att vi behöver engagera oss i hur det ska gå till. I alla fall tänker jag att det alltid kommer att vara på detta vis, men så slår det mig att det kan jag inte veta säkert. Nej, så därför är det desto viktigare att glädja sig så länge man kan. Brené Brown pratar om glädjefobi. När något känns särskilt bra och glädjande blir vi rädda att det ska följas upp av något fruktansvärt, som om vi inte har rätt att glädjas och vara lyckliga? Hon skriver att glädjen kommer till oss i stunden, i de vanliga stunderna. Om vi jagar efter något utöver det vanliga finns risken att vi går miste om glädjen, att vi tappar bort den på vägen i allt jagande efter fler och häftigare upplevelser. På väg till tåget för att åka och jobba, stannade jag till några minuter för att titta på blommorna och på insekten i krokusens blomblad. Och kände glädje över att våren är här, att solen sken, att jag hade de där extra minuterna för att stanna och beundra de klara färgerna och ha tid att fotografera. En kort stund av lycka över det lilla självklara.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *