Tröstar mig i den lilla världen

Av | mars 22, 2016

Lotta o SylviaDet blir som jag sagt förut aldrig som jag tänkt mig. När jag vaknar har jag en plan för dagens blogginlägg och sedan går dagen sin gilla gång, med oförutsedda händelser. Det senaste, tyvärr händelser som innebär sorg och smärta. Min väninna som dog, och idag dog ett trettiotal människor i Bryssel. Det är omöjligt för mig att inte nämna dessa personer, även om jag vet att de till antalet bara är en bråkdel av alla som varje dag dör av krig, sjukdomar och svält. Om alla dessa skulle det finnas med i mina tankar hela tiden, skulle jag lika gärna kunna vara död jag också, för livet skulle tappa sitt ljus om jag levde via mina tankar, i mörker och elände.

Min förhoppning är att om vi väljer att leva i ljuset av goda tankar och gärningar, om vi visar våra medmänniskor respekt och omsorg, kommer det ljusa en dag att övervinna det mörka.

Jag hade ett ordspråk, något omformulerat, på tungan i morse. ”Små sår och gamla vänner, ska man inte förakta.( Jo, jag vet att det ska vara ”fattiga vänner”, men det var inte det som dök upp.) Idag har jag tillbringat dagen med en av mina äldsta vänner, som jag lärde känna på gymnasiet. Första veckan var jag sjuk, och när jag kom tillbaka fick jag order av en rödhårig kavat tjej, att jag skulle sitta bredvid henne och att hon tagit allt utdelat materiel till mig under veckan som gått. Och sedan var vi vänner. och är vänner ännu, snart 43 år senare. Det är en trygghet att umgås med en gammal vän, kravlöst och enkelt. En stund i den lilla världen, som fanns när jag var 16 år och som  jag ibland får glädjen att återuppleva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *