Igår hade jag en innehållsrik Lucia-dag. Den började med traditionellt firande på Skandinaviska klubben i Las Palmas och via en flygtur som kändes ovanligt lång slutade den i ett julförberett hem i Göteborg. Verkligen nöjd att jag drygt tre veckor tidigare tog mig tid att plocka fram alla kära julsaker innan jag reste. Kände mig inte julmotiverad i mitten av november men nu! Tar till mig tanken om vikten av att förbereda sig även om lusten saknas. Vinst kommer längre fram. Ska ta in det i skrivandet. Det får ta tid. Resultatet av ansträngningar kommer inte omedelbart. Ska mentalt förbereda mig på att arbeta igenom manus igen, med lektörsutlåtandet i åtanke. Ska bara fira jul först!

Under en veckas tid har jag skrivit, lyssnat på fantastiska texter och umgåtts med dessa trevliga människor på Ann Ljungbergs Romanverkstad i Las Palmas.
När jag fick tillbaka mitt lektörsutlåtande sjönk motivationen till att skriva klart. Hur skulle jag orka ta tag i karaktärsfördjupning och pulshöjare. Jag som gått igenom manuset så många gånger. Men efter kursen kom ny energi och råg i ryggen( fast jag inte äter gluten), så nu är det dags för slutfasen. Den här gången ska den få ta tid, så att lusten att skriva får vara med. Press är bra för att komma igång, men inte så stor att tvånget och plikten tar över det lustfyllda som ger den där extra
dimensionen till texten.

Jag hade stora förväntningar på den magiska resan till Marocko som Kajsa Ingemarsson och Kerstin Sörbom arrangerade. Mina förväntningar kom inte ens i närheten av alla upplevelser. Många rika möten med alla som deltog, med människorna som fanns omkring oss för att serva och alla andra vänligt leende personer. Sogolikt vacker natur och miljö. Mitt rum på Zamzam Riad i Marrakech var som taget ur ”Tusen och en natt”.

Att sitta i tältet mitt i öknen med sjal för ansiktet för att hålla flugorna borta låter kanske inte så magiskt. Men  att lyssna till Kajsas sagoläsning och insiktsfulla tankar var mer än magiskt. Många av tankarna var fördjupningar av det som presenterades i hennes bok ”Modern mystik”. Magisk läsning om livets mysterium för den som söker efter en större mening.

Att få rida kamel i en, förutom vår lilla tältsamling, öde öken med månuppgång på ena sidan och solnedgång på den andra, kommer för alltid att stanna kvar i hjärta och själ som en magisk upplevelse!

Tur att mitt manus är kvar hos lektör ännu, så att jag får tid att återkomma till verkligheten..

En milstolpe till för mitt bokmanus är uppnådd. Idag skickade jag mitt manus för lektörsläsning. Om någon sagt hur många timmars arbete som skulle till innan jag kom ända hit undrar jag om jag ens hade försökt. Nu är det gjort och dags att fira första stora steget på vägen mot färdig bok!

Slutredigering pågår för fullt. När jag inte sitter med bokstäverna framför näsan, är tankarna ändå i min historia.
Inte igår. Då firade jag min fantastiska mans som fyllde 60 år.
En hel dags firande. Trötta och mycket nöjda båda två. Ibland får skrivandet stiga åt sidan. När något alldeles speciellt händer!

Tillbaka igen efter alldeles för lång frånvaro. All tillgänglig tid och litet mer har jag ägnat åt att skriva klart första manusutkastet till min bok. Jag har skickat det till mina skrivarkurskamrater, i tid. Jag trodde aldrig det skulle gå, men ibland förvånar man sig själv. Nästa steg är att lämna manuset till några testläsare som generöst erbjudit sig att kommentera. Fast innan dess ska förstås synpunkter som kommit under skrivarkursens träffar arbetas in. Ja vad har jag egentligen gett mig in på. Förstår att många som skriver med jämna mellanrum frågar sig detsamma. Men fortsätter ändå. I morgon ska jag på Camilla Davidssons bokrelease av ”Under Vintergatans alla stjärnor”. En bra morot!

Idag fick jag mitt förhandsex av ”Under Vintergatans alla stjärnor” skickat av författaren Camilla Davidsson i egen hög person. Det är fantastiskt att bläddra i boken, läsa baksidestext,  och se den fina svartvita författarbilden. Camilla har delat med sig av hela processen från antagning till färdig bok, så jag har varit med på ett hörn av resan, om än litet. Vilken otrolig lycka det måste vara att hålla sin egen bok i handen efter allt slit. Jag blir nästan tårögd av att hålla i Camillas, hur ska det då inte bli när jag har en alldeles egen! Jag önskar Camilla all lycka med sin bok och efterföljarna i triologin. Det ska bli fantastiskt att  vara med på release i augusti. Om någon är nyfiken på ”Under Vintergatans…” går det att kika på Adlibris, även om boken inte kommit ut än.

Inte nog med att jag ska fira midsommar, jag håller på och skriver om midsommar också. Firandet i år blir enkelt, ingen resa till storebror på Tofsö, utan bara till Partille. Jag glömmer nästan att det ska bli firande för fokus är i bokstävernas värld. Dels har jag skrivit text för Belladot om midsommar, och så är min huvudperson Mia mitt i sitt firande. Lustigt hur det råkar sammanfalla. Synkronicitet är spännande, undrar om det räknas om ens huvudperson firar samtidigt som man själv?

Misströstan höll på att ta över ett tag. Efter några dagars tvivel, inte första gången, så var det bara att bita ihop, för text skulle in till skrivarkursens sista träff före sommaren. Feedbacken från kursdeltagarna hjälpte också till, konstruktiv och positiv kritik och en del beröm. Att sitta och författa helt i ensamhet måste vara otroligt svårt. Jag har återigen bestämt mig för att skriva några timmar varje dag. Småbarnsföräldrar skriver när barnen sover. Jag skriver när min man sover. Helt idealiskt faktiskt. På dagarna är det fint väder, just nu i alla fall, och då vill jag umgås. På kvällarna kan jag sitta utan distraktion och skriva några timmar. En finess detta för med sig är att jag sover längre än min man på morgonen, och då får han egentid framför datorn. Min förtröstan att detta ska fungera är stor!