Kylskåp, min metafor för att stänga ute andras känslor

Av | april 7, 2016

kylMin hjärna är fylld av ord och tankar, inte av bilder. Därför är det svårt för mig att föreställa mig bilder som redskap för personlig utveckling. Jag hade en handledare för många år sedan, som försökte hjälpa mig att skapa distans till andras känslor och inte ta in dem i mitt system. Han föreslog att jag skulle föreställa mig att jag gick in i en stor bubbla och drog igen en dragkedja runt mig för att vara skyddad. Fungerade inte alls. Lärde mig en mindfulnessövning, att sätta sina tankar på ett löv och låta lövet flyta bort med strömmen i en bäck. Funkade inte heller.

Idag funderade jag över vilken metafor, full av ord, som jag ville skapa för att beskriva vad jag behöver göra för att kunna avskärma mig om behov uppstår. Vips dök tanken på ett kylskåp upp. Jag är ett kylskåp. Om dörren är öppen för länge blir innehållet dåligt, och kan till slut ruttna. Det gäller att bara öppna dörren korta stunder, och sedan låta den vara stängd tillräckligt länge för att balansera ursprungstemperaturen. I kylskåpet (retro från 50-talet) finns också ett frysfack. Det som ligger där, låter sig inte påverkas alls, för det är stelfruset. Känner mig oerhört nöjd med denna metafor, för att sätta gränser runt mig själv. Om jag dessutom  berättar för nära personer, när gränsen mellan deras känslor och mina blir diffus för mig, kan de hjälpa mig genom att be mig stänga kylskåpsdörren! Detta måste min huvudperson Mia också få dra nytta av på något sätt, som jag får fundera ut längre fram.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *