Nästa bok i att-läsa-högen är påbörjad. Jag kommer nog inte att lusläsa, snarare dyka in i texten här och där, när det ser extra intressant ut. Får något år sedan blev jag tipsad att lyssna på Brené Browns TED-talk om sårbarhet. Grymma 20 minuter som rekommenderas varmt: https://www.ted.com/talks/brene_brown_on_vulnerability?language=sv
Och nu läser jag boken på samma tema ”Mod att vara sårbar – i dina relationer, i ditt föräldraskap, i ditt arbete.
Det viktigaste jag tog till mig från talet är att vi alla bär på skam, som egentligen handlar om rädsla för utanförskap. Under den rädslan döljer sig tanken att jag inte duger och därmed inte är värd att bli sedd och älskad. Och för att känna samhörighet (Connection) måste vi känna oss sedda.
Så Brené, som forskat länge och intervjuat mängder av människor på temat, har tre ledord som frälser ifrån skammen, samt det som jag ser som ett paraplyord som behövs för de andra tre. Courage -att helhjärtat gå in för det man gör, Compassion – medkänsla med sig själv och andra samt Connection – att vara den man är. Till sist Vulnerability – att våga vara sårbar. Titeln på detta inlägg är ett citat från boken, och hennes samarbetspartner Pete Sheahan, författare och föreläsare. Att vara författare är att visa sig sårbar för andras kritiska blickar. Att ge efter för rädslan inför att misslyckas och den skam ett misslyckande skulle medföra, skulle definitivt ta död på kreativiteten.