Igår pratade jag inför två grupper runt sexualitet, och kom förstås in på mitt favoritämne som är mänsklig kommunikation i alla former. Det finns undersökningar som visar att det bästa sättet att rätta till ett ickefungerande sexliv är att prata om det. Låter egentligen självklart, men är långtifrån det för alla. Jag tänker att det borde inte vara svårare att prata med sin partner om hur man vill ha det tillsammans i sängen, än att prata om vad man ska äta till middag. Då är det oftast inget problem att prata om hur hungrig man är, hur mycket tid som finns till förfogande dvs om det får bli snabbmat eller trerättersmiddag.
Idag har jag haft ett arbetslag i handledning. Även här pratade vi runt kommunikation. Hur vi är som personer, våra personligheter, avgör hur vi vill processa information. Om vi är snabba in i en diskussion och vill fatta snabba beslut, eller om vi i lugn och ro vill sortera det vi hört för att sedan berätta hur vi tänker. Hur vi tolkar det som sägs, utifrån tidigare erfarenheter, kan få en avgörande betydelse för hur vi möter en annan människa och vad vi kommunicerar. Det enda sättet är, precis som i sexlivet, att metakommunicera, att prata om hur vi förhåller oss utifrån vilka vi är, och inte enbart om den konkreta situationen. Allt behöver ske med respekt för våra olikheter och med den absoluta uppfattningen om vårt lika värde som människor. Att skapa kontakt och relatera till våra medmänniskor är något som är livsviktigt från den dagen vi föds. Kontakten med sig själv och sin omgivning, är en viktig ingrediens i min kommande bok, som handlar om många olika relationer med första fokus på arbetsplatsen.