Påskafton är snart slut. En härlig vårpromenad med syster och svåger. En kväll full av skratt, prat och gamla foton. När föräldrarna är borta, är syskonen extra viktiga länkar till det förflutna och bortglömda minnen…

Runt storhelger känner jag ofta tacksamhet över att jag har en familj, och därmed ingår i ett socialt sammanhang. Det är så lätt att ta för givet att ha det så. Samtidigt så hör vi varje dag om människor som inte ens kan ta för givet att de har mat för dagen eller en säker plats att sova på. Egentligen borde det vara en självklarhet att vi delar med oss av vårt överflöd!

Jag har börjat läsa ”Om trädens placering ” av Catharina Ståhlgren, en av mina nuvarande kurskamrater. Som att läsa poesi, och samtidigt en roman. Språket slingrar sig fram i långsam takt. Många meningar är så vackra med sina metaforer och liknelser att jag läser dem flera gånger. Min vanliga lästakt bromsas upp och jag njuter av orden. Tänk att författaren är med och tycker om mina texter!

Idag var det dags igen för genomgång av min text på skrivarkursen. Det är en fantastisk kick att höra kursdeltagarna diskutera romanfigurernas handlingar och avsikter som om de fanns i verkligheten. Det ger mig hopp inför mitt fortsatta arbete. Skönt som omväxling till databekymmer.

Denna dag har ägnats åt långa samtal med datasupport och lång väntan däremellan. Till slut blev det bestämt att min dator kommer att hämtas för service någon av de närmaste dagarna, någon gång mellan 9-17, mer precist än så går mest troligt inte att säga. Inser hur viktigt frihet är för mig, att förfoga över min tid som jag själv bestämmer. Har också insett att allt som finns i min dator är lika personligt som mina saker, och dem vill jag ha kvar….

Hoppas på positiva besked senare i kväll att datorn eller åtminstone innehållet går att rädda. Jag hade ingen aning om hur tomt det skulle kännas utan min lilla behändiga och kraftfulla Vaio. För bara några år sedan behövde jag ingen, tänkte jag. Tänk så det blev…

Alla barn, respektivar, och barnbarnet har varit på middag. Så fantastiskt att vår bonusfamilj trivs gott med varandra och väljer att umgås. Nu är det jag och disken kvar, men det var det värt. Jag har lyckats förtränga hela dagen att min dator helt har gett upp. Förhoppningsvis går allt som finns på den att rädda. Annars får jag se det som en världslig sak, och tänka att det finns så mycket värre saker. Möjligtvis kan det vara meningen att jag ska ha uppehåll i skrivandet på dator ett tag. Nu när jag inte ens har någon utan just i kväll skriver på dotterns. Anteckningsböcker finns kvar att skriva i, och mobilen har jag kvar än så länge…

Min dator har bestämt sig för att ta en paus. Jag försöker vara positiv och tänka att jag kanske ska göra det samma. Samtidigt är jag beroende av att den fungerar, så det är svårt att koppla av. Hittade en kul bild via Facebook om lösenord. Tänkte få med den i detta inlägg men då behöver telefonen uppdateras. Tydliga besked från teknikens värld. Ska kolla TV:n fungerar. Annars får det bli en alldeles vanlig bok!