Den 12 september lyssnade jag på Kajsa Ingemarsson igen. Vishet som berikar om och om igen.

Denna gång var Kajsa på scen med Jörgen Tranberg och deras projekt ”Hjärtats väg- att hela och helas med kärlekens kraft.

I boken finns ett avsnitt om Marockoresan som Kerstin Sörbom och Kajsa anordnade förra hösten och som jag utan att tveka anmälde mig till direkt jag fick kännedom om den. Ett hjärtats beslut som jag är tacksam för. Många upplevelser och möten med fantastiska människor har sitt ursprung från den magiska veckan. Och mer lär komma…

Kerstin och Kajsa fortsätter samarbeta i resande form och presenterade ett nytt koncept med retreat som har plats för många fler deltagare än Marockoresorna.

Återigen har jag inspirerats av Kajsa Ingemarsson som under helgen delade med sig av sin visdom.

Acceptans och att vara i kontakt med sin egen inre vägledning talade direkt till mig. Påminnelsen om att lyssna till sitt hjärta och inte låta egot styra, att skilja de båda inte rösterna åt och välja sin väg, var precis vad jag behövde påminna mig själv om.  

Att dessutom få vara på denna vackra plats, bo i fantastiska Mindhouse Park och lära känna många nya fina människor var en extra bonus!

Nu närmar sig slutet på en fantastisk vecka. Vädret har samarbetat, fantastiskt med alla möten och allt författarsnack. Och roligt att träffa Camilla Davidsson igen  som ordnat allt perfekt på sitt vandrarhem Fårögården och dessutom få möjlighet att köpa hennes senaste bok. Snart är det min tur, om det är meningen…

 Min författarväninna Camilla Davidsson har släppt sin andra roman ” Pensionatet vid världens ände” och fortsätter berätta om Emma. I förra boken ” Under Vintergatans alla stjärnor” vandrade Emma Caminon. Nu är hon tillbaka. Ska bli spännande att följa henne. Del tre avslutar serien.
Camilla är en bra förebild att ha för en blivande författare!

De senaste fyra veckorna har all ledig tid gått åt till att skriva en kortroman i tre avsnitt, som jag har skickat in till en tävling anordnad av Stora veckotidningen. Mer jobb än jag trodde, men framförallt mycket roligare än jag trodde. Enormt nöjd med resultatet, så får juryn säga sitt…

Nu är jag på Fårö ihop med runt 25 författare, opublicerade och publicerade. Tanken är att jag ska börja på uppföljaren till min första bok, som är inlämnad till ett förlag. Oavsett vad förlaget svarar så ska jag skriva en del 2 och en del 3 om Mia. Och få alla tre publicerade. 

 Hur det ska gå till får tiden utvisa. Hoppas på en kreativ vecka ihop med alla skrivarglada människor!

Min man Stefan och jag tillfrågades av vår vän Sandra om vi kunde ställa upp som modeller när hon prövade olika vinklar och poser i parfotografering. Vi höll på i nästan två timmar och hade roligt under tiden. Inte så dumt att hamna i fokus och uppmärksamheten från en koncentrerad fotograf. Fler foton finns på Sandras facebook-grupp YounHee photography.

Idag landade ”Född på en söndag” som en trevlig överraskning i min brevlåda. Och en personlig hälsning och uppmuntrande ord inför mitt skrivande.

Så roligt att se en debutförfattare få så mycket uppmärksamhet. Nu kommer jag snart att veta varför!

Sommarläsning är extra avkopplande och rekommenderas!

I går hade Catharina Ståhlgren, en av de många duktiga författare som jag gått kurs ihop med, release. En antologi med texter skrivna av deltagarna från hennes senaste kurs, Nyskrivet på Akademin Valand.

En spännande och unik blandning av texter av olika slag. Har redan fördjupat mig i flera!

Ännu en av mina duktiga skrivarkamrater Carina Drätting har blivit utgiven i en novellantologi tillsammans med 29 andra etablerade och debuterande författare. Så roligt att träffas och att få läsa alla alster på temat 30 nyanser av kärlek. Novellskrivande är en konst för sig. Att få till meningsfullt innehåll på några få sidor. Det låter otroligt lockande med ett projekt som avslutas blixtsnabbt, jämfört med en roman!   

En omtänksam fråga i all välmening. Eller så får jag frågan om boken är utgiven än. Jag är uppriktigt glad över omtanken samtidigt som det sticker i hjärttrakten. Tänk om det aldrig blir någon bok. Tänk om ingen vill läsa den? Eller allra värst, tänk om den är värdelös?

Det är de svarta stunderna. Ibland kommer de galna stunderna. Som när jag lämnar in till förlaget som bara tar emot i maj månad. Då måste man självklart lämna in, annars kan det dröja en evighet tills nästa möjlighet.

Ställer min turskrivarängel , som jag fick i julklapp, på titelbladet och ber en stilla bön…