Jag älskar gamla talesätt, vilket märks om inte annat i mina tre romaner. Där är det Mias mormor som berättat om dem från början och Mia som minns dem lite då och då. Till min glädje är det även läsare som har uppmärksammat och gillat just detta.

I dag tänker jag på ordstävet ”Små sår och gamla vänner ska man inte förakta”. Fast sedan kom jag på att det heter ”Små sår och fattiga vänner …”, när jag googlade för säkerhets skull. (Vad gjorde jag innan Google fanns?!) Men strunt samma, tyckte min variant passade bättre!

I går träffade jag min fina vän sedan 45 år. Anita och jag möttes på Lärarhögskolan och har varit vänner sedan dess. I lördags var vi på en enorm secondhand, Reningsborg i Frölunda, och fyndade en massa saker som vi inte visste att vi behövde, och avslutade med asiatisk buffélunch. Mina nallar fick exempelvis en ny liten glasögonprydd kompis. En guldstund att hinna ses i många timmar, med småprat om allt som ingår i livets utmaning.

Att omge mig med vänner som sprider glädje och positiv energi är väldigt viktigt för mitt välmående. Självklart är glaset inte alltid halvfullt, utan ibland avhandlas jobbiga saker, men inte utifrån offerposition utan medvetet. Det sägs att i Sverige finns många ensamma människor, en riktig hälsofara. Jag hopps att jag kommer att fortsätta umgås med gamla vänner samtidigt som jag hittar nya, allt eftersom jag hittar på olika projekt. Genom mitt författande har jag mött så många härliga personer, och även fått en del riktigt nära vänner som jag ofta har kontakt med, inte bara runt skrivandets vedermödor.

Det var nu ganska många år sedan jag första gången stötte på Alva Sannemark. Alva är en pseudonym för en av mina författarvänner, som annars skriver mest thrillers.

Alva vill skriva erotiska berättelser, med både kvalité och sensualitet. Hennes första bok  ”Hettan i december” fångades upp av Bonnier Bookery och släpptes som ljudbok alldeles innan Alla Hjärtans Dag.

På den nya hemsidan som Alva administrerar, erotisklitteratur.se , har jag fått nöjet att bidra med ett avsnitt som handlar om sköna stunder på egen hand. Förutom författarskapet arbetar jag med relationer i andra former som exempelvis handledning av arbetslag i kommunikation men även som sexolog med diverse uppdrag inom genren. Att här kombinera skrivande och sexologi var ett trevligt uppdrag. Läs mitt bidrag här.

Det är en helt overklig känsla att få feedback på mina böcker på detta sätt! Jag har ju fått många fina ord på både Facebook och Instagram, men nu kommer det dessutom mejl!

”Hej! När jag gick i pension i slutet av november fick jag tre böcker som handlade om Mia. Ville bara tacka för en fantastisk berättelse. Jag tyckte väldigt mycket om böckerna. De är fint skrivna och handlade om vardagsnära ting. Hoppas att det kommer ut fler! Hjärtliga hälsningar …”

Och häromdagen kom detta:

”Nu har jag läst trilogin om Mia.Du har ett sätt att skriva som lockar fram känslor. För jag har varit riktigt irriterad på Torbjörn, frustrerad på Mia och Olas relation och faktiskt fällde jag några tårar när Mias mamma gick bort.Dessutom har du ett driv i de lagom långa kapitlen som gör att jag tänker att jag bara ska läsa ett kapitel till, som sen blir ett till… Och bokomslagen är jättefina! Men det finns en mening i sista boken som jag läste ut idag som fastnade extra hos mig. ”För att vårt vi gör oss båda större som människor än vad vi är var för sig.” Det är stort och fint. Kanske är jag extra känslig för jag är hemma och är sjuk? Sen slog det mig att just idag är det 35 år sedan jag träffade min man. Vad hade Serena sagt om det sammanträffandet?! Lycka till med kommande böcker! Kramar från …”

Den 9 februari döptes Benjamin Elliot Franzon i Billdals kyrka, son till min bonusdotter Lina och hennes man Björn, en väldigt mysig tillställning. Efter kyrkan bjöds vi på goda soppor, ett fantastiskt fruktfat och smarrig tårta. De gästande småbarnen fick pyssla, leka med ballonger och förstås fiska i fiskdammen. Ett riktigt kalas!

Några dagar före döptes Emma Lova Nordlund, dotter till Maria Nordlund och Göran Agnetun, i Carl Johans kyrka. Skillnaden var att Lova snart fyller sexton år. Men hon har blivit tillfrågad om att vara Benjamins Gudmor, och för att fullgöra det ärofyllda uppdraget på bästa sätt ville Lova döpas nu. Denna tillställning var vi dock inte närvarande på.

Min man Stefan kom hem från sin utlandsvistelse precis i tid för Benjamins dop som varit planerat sedan länge. Lovas kom lite hastigare på. På fotot syns en stolt morfar med sina två älskade barnbarn.

Det känns fantastiskt och samtidigt helt främmande att jag verkligen har en storebror som fyller 80 år i dag. När min mamma fyllde 80 för sexton år sedan, kändes det som om hon var gammal. Men känslan med kalle är en helt annan. kan det bero på att det är min bror, eller att han är en yngre generation än min mamma? Även om det bra skiljde sexton år emellan dem. Mamma är borta sedan ett antal år och jag hoppas innerligt att få behålla min bror i många, många år till.

Han är just nu på kryssning i Karibien med sin fru, och på fotot gör han sig klar för line-dance som är en av hans alla aktiviteter. Att promenera med sin hund Lady är ett annat nöje som håller kroppen i trim.

Jag hurrar för kalle via Facebook tills jag får göra det i verkligheten. Ja må du leva i hundrade år, älskade storebror!

Det är så roligt att mitt förlag har en filial i Göteborg, i samma kvarter där min huvudperson Mia vistas. Sorgligt nog kommer den att stänga igen redan nu i vår, eftersom en av dem som skulle ta hand om verksamheten valt att sluta. Men jag ger inte upp hoppet om att det kommer att öppnas en så småningom igen. Så länge hoppas jag på att det blir en lokal i en annan västkuststad. Håller tummarna för det …

I kväll fick jag möjlighet att prata runt mitt favoritämne, kommunikation, och koppla ihop det med ett annan favorittema nämligen författande. Jag pratade om Feelgood-kommunikation och nämnde kort Nonviolent Communication som jag använder mig av i mitt arbete hela tiden och Kärlekens Språk som jag brukar introducera för par i samtal. Att mina böcker är FeelReal med dragning åt Feelgood gjorde att det passade bra att läsa några sidor som illustrerade det jag ville förmedla. Som vanligt på Siljans Måsar blev det nära och personligt samtal efteråt. Min kollega Johan Arnkil berättade om sin egen inre resa som resulterat i boken Striptease.

Min bonusdotter Lina och hennes man Björn är specialister på att klura ut fantastiska presenter. Den senaste var ett restaurangbesök på Kock & Vin som har en stjärna i Guide Michelin. Första gången som jag är med om en sådan upplevelse. Allt var verkligen perfekt, från mottagandet i dörren, det trevliga småpratandet med servitrisen och så förstås de läckra smakupplevelserna i fyrarätters-smakmenyn. Kombinationer av ingredienser som borde vara oätliga smakade helt ljuvligt!

Mätta och uppfyllda, i alla sinnen och i själen, promenerade vi hem den korta biten från Viktoriagatan till Korsvägen. En underbar upplevelse rikare!

En alldeles fantastisk fredag har jag haft i dag! Den inleddes väldigt tidigt med en heldag, starten på instruktörsutbildning i Mindfulness. Jag älskar att gå på kurs, och var välförsedd med ny anteckningsbok och ny yogamatta. Det finns alltid en liten oro att kursen inte ska uppfylla mina (höga) förväntningar men det gjorde den med råge. Beatrice Blidner, kursledare hos Mindfulnesscenter, bjöd på lika delar glädje, fakta och välutförda övningar. Jag ser så mycket fram emot den dagliga träningen och de kursdagar som återstår fram till sommaren.

Sedan var det raskt dags för nästa aktivitet, författarkollegan Susanne Hydéns release av boken ”Det som ingen ser”. Vi har följts åt ända sedan vi var med i antologin ”Över en vårfika” och hade gemensam release i samma lokal som kvällens. Sedan den gången har vi funnits med båda två i ytterligare två antologier. Susannes bok är liksom mina böcker uppfångad av Word Audio Publishing och kommer så småningom som ljudbok. jag önskar henne ett stort lycka till. Bokens tema är självupplevt, ruskigt men nödvändigt att berättas om, psykiskt våld i nära relationer.

Efter dryck, tilltugg och bokinköp styrde jag kosan tvärs över gatan till min väninna Anna, som jag lärt känna i min finska dansklubb, och blev bjuden på middag och intressant samtal. Mycket nöjd kom jag hem strax efter klockan 22. Vilken heldag!

Bettan bokprataren är en av de många mycket trevliga bokbloggare som jag kommit i kontakt med och som recenserat hela min serie om Mia. Det känns fint att mina böcker är med i hennes utlottning för att fira! Bokbloggare gör ett stort jobb för att sprida läsglädje. Helt otroligt att de bara hinner, med jobb och allt annat som ska göras. En eloge till dem alla!

Så här skriver Bettan i inlägget: ”HÄNG MED och FIRA !
Tack alla följare❤️ för ett fantastiskt år
~~~~~~~~~~~~~~~~
# TÄVLING 16
Missa inte de här! 
Här kommer ytterligare en av mina absoluta favoriter. I sammarbete med Sylvia Lidén Nordlund lottar jag ut hennes trilogi om Mia.
Sylvias sätt att skriva böckerna gör att jag ibland får kalla kårar på min kropp, fast det inte är en thriller. Hennes sätt att beskriva Mias mentala resa efter tuffa tider, och hur hon tar mod till sig för att möta olika rädslor. Brilijant!
1 Allt det du måste
2 Om du bara vågar
3 Det enda du behöver
????????
Att stå upp för sig själv och ta sig rätten att reagera om en blir respektlöst behandlad eller tas för given, är nog det viktigaste budskapet i min berättelse, säger Sylvia Lidén Nordlund.”

Denna vecka har jag hållit två lite annorlunda föreläsningar. Den ena var för Fredens Hus, och i deras inhyrda lokal i Hammarkullen. Vi var inte så många och det blev så intressanta diskussioner tack vare det. God fika där Karin som vanligt tänkt på specialkaka till mig och en bok på engelska som Ianthe ordnat, blev en extra belöning. Jag kommer nog aldrig sluta tycka att det är så väldigt roligt att prata om kommunikation och NVC. (NVC finns med på ett hörn i mina romaner förstås.)

Den andra föreläsningen var på Quality Winn Hotel inför 18 vuxna och säkert lika många  småbarn i ålder från några veckor till runt ett år. En rolig utmaning att försöka hålla tråden och nå fram trots alla distraherande ljud och krypande småttingar. Temat var Relationsstärkande kommunikation, och eventet anordnades av F-gruppen i Göteborg, en förening för föräldralediga i karriären. Vacker blomma och fint diplom blev belöningen för detta, förutom att många trots fokus på sitt barn tyckte att det var givande.