Vilka glasögon har du på dig eller vilken lins ser du igenom när du betraktar din omgivning? Hur menar jag då? Jo, jag tänker på det filter vi alla har, som är format av vår barndom och våra upplevelser sedan dess. Jag tänker på hur viktigt det är att vi är medvetna om de tolkningar av verkligheten som vi gör i varje ögonblick.
Om vi låter dessa tolkningar vara oreflekterade, om vi inte märker vilka glasögon vi går omkring i, riskerar vi att hamna i missförstånd eller att såra människor runt omkring oss. Att per automatik tro sig sitta inne med sanningen om hur verkligheten är, kan bara leda till svårigheter. Som tonåring såg jag det mesta som svart eller vitt, och visste precis allt och tog mig rätten att döma omgivningen efter mitt egna rättesnöre.
Med åren hoppas jag att jag fått en ödmjukhet, samtidigt med kunskapen om att det finns lika många sätt att uppfatta omgivningen som det finns personer som ser den. Ändå glömmer jag bort, inte alltid tack och lov, att det alltid finns tolkningsmöjligheter i all mellanmänsklig kommunikation. Enda möjligheten för att förstå varandra är att utforska varandras verkligheter och därmed skapa en förstorad gemensam bild.