Vid det här laget har det hänt så många gånger att jag borde ha vant mig. Vilket då skulle betyda att jag borde ha lärt mig att inte bekymra mig i förväg, eller ha lärt mig att lita på att saker och ting löser sig.
Men riktigt så enkelt är det inte. Vid vissa svåra tider i mitt liv, har det inte funnits något annat att välja på än att känna tillit och vänta på tecken och hjälp utan att veta hur den ska visa sig. Då har jag helt enkelt gett upp kampen för den är omöjlig, och då har lösningen uppenbarat sig.
Häromdagen var jag på ett läkarbesök. Jag skulle ta några prover och gick in i sköterskans rum. Under tiden jag väntade på provtagning såg jag mig omkring och fick syn på den lilla ängeln på dagens bild. Den var fastsatt på en stringhylla. När jag berömde den tittade sköterskan förvånat på den, och hade helt glömt att den satt där. ”Du kan få den”, sa hon och gav mig den med ett leende. Fastän jag var stressad kom ett lugn över mig. ”Du kan vara lugn, Du får det du behöver”, var budskapet jag hörde inom mig. Jag ska verkligen försöka komma ihåg det nästa gång jag börjar bekymra mig över det jag egentligen varken vet något om eller egentligen har förmåga att påverka.